DER Disputes etiska kod

Vår etiska kod

DER Disputes etiska kod tar sin utgångspunkt i Advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed. Det beror på att DER:s jurister i stor utsträckning bör vägledas av samma etiska principer som landets advokater. DER har dock valt att avvika från samfundets regler i vissa hänseenden, främst för att möjliggöra att även andra än jurister ska kunna äga aktier i verksamheten, för att juristerna ska kunna ta betalt i form av provision när det är motiverat, för att de ska kunna ha anställning även som t.ex. akademiker och för att de ska kunna företräda närstående. Vi vill alltså inte vara en advokatbyrå, men vi vill att juristerna ska upprätthålla en etisk standard som i flera hänseenden är högre än advokaternas. Det gäller t.ex. förbud mot osakliga anklagelser, inriktning på uppgörelser i godo och stöd för mänskliga rättigheter. Den etiska koden kommer att revideras och utvecklas utifrån de erfarenheter och lärdomar som görs.

DER Disputes ägnar sig åt kommersiell juridik, och de i bolaget verksamma juristerna beaktar även ekonomiska, tekniska och praktiska perspektiv.
 

JURISTENS ROLL OCH GRUNDLÄGGANDE SKYLDIGHETER

• Juristen är en del av rättssamhället och bär ett särskilt ansvar för enskildas fri- och rättigheter. Juristen får inte låta sig påverkas av politiska vindar, grupptryck, ekonomiska incitament e.d., om det undergräver juristens roll som representant för rättssamhället.
• Juristens främsta plikt är att visa trohet och lojalitet mot klienten. Juristen ska företräda och tillvarata klientens intressen inom ramen för gällande rätt. Juristen får inte låta sitt handlande påverkas av tankar på egna fördelar eller obehag eller av hänsyn till andra ovidkommande omständigheter.
• Juristen ska utöva sin verksamhet med integritet, på ett sätt som gagnar det goda rättssamhället och utan att främja orätt. Juristen ska uppträda sakligt och korrekt och så att förtroendet för DER är starkt.
• Juristen ska utföra sitt uppdrag med omsorg, noggrannhet och tillbörlig skyndsamhet. Juristen ska se till att klienten inte förorsakas onödiga kostnader.
• Juridiska råd ska vara grundade på erforderliga undersökningar av gällande rätt.
• Råd som ges bör vara anpassade till situationen och sålunda beakta bl.a. kommersiella, finansiella, tekniska och praktiska perspektiv.
• Juristen har tystnadsplikt avseende det som vederbörande har anförtrotts inom ramen för verksamheten eller i samband därmed fått kännedom om, och är skyldig att iaktta diskretion om klienters angelägenheter. Undantag från tystnadsplikten gäller vid samtycke och laglig upplysningsskyldighet samt i den mån yppandet är nödvändigt för att juristen ska kunna värja sig mot klander från klienten eller hävda ett befogat ersättningsanspråk. Inom byrån gäller tystnadsplikten bara i den mån klienten kan förmodas ha anspråk på detta.
• Juristen får inte utan skäl informera sig om andra ärenden på byrån än de egna. Den som vill använda skrivelser i andra ärenden som förlagor o.d. bör stämma av med den som ansvarar för det andra ärendet.
• Juristen ska som utgångspunkt behandla alla klienter lika i det juridiska arbetet.

INFORMATION OCH EKONOMISKA FÖRBINDELSER MED KLIENTEN

• Klienten ska hållas underrättad om vad som förekommer vid utförandet av uppdraget. Frågor från klienten om uppdraget ska besvaras skyndsamt.
• Om det inte finns särskilda skäl är juristen inte skyldig att kontrollera att de uppgifter som klienten lämnar är riktiga.
• Juristen ska upprätthålla och utveckla sin yrkeskompetens och därvid följa rättsutvecklingen på de områden där juristen är verksam.
• Ekonomiska transaktioner mellan juristen och dennes klient ska som utgångspunkt följa av uppdraget. Om klienten driver rörelse, får normala transaktioner inom ramen för klientens rörelse ske.
• Det är tillåtet för juristen att äga aktier eller andelar i klientföretag.
• Juristens förvärv eller innehav av aktier eller andelar i ett klientföretag får inte medföra att en intressekonflikt uppkommer eller kan förväntas uppstå.
• Pengar, värdehandlingar och annan egendom som juristen tar emot från klienten eller från någon annan för klientens räkning ska ha samband med uppdraget. Ett uppdrag får inte utan särskilda skäl avse enbart förvaltning och förmedling av pengar eller förvaring av enskild egendom.
• Juristen får inte i sin verksamhet lämna råd eller annars agera på ett sätt som syftar till att motverka eller kringgå sådana mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som omfattas av Europakonventionen. Juristen bör i sin verksamhet även i övrigt verka för mänskliga fri- och rättigheter.

AVBÖJANDE OCH FRÅNTRÄDANDE AV UPPDRAG

• Juristen får inte anta ett uppdrag om det föreligger en intressekonflikt eller en beaktansvärd risk för en sådan. En intressekonflikt föreligger om

  • juristen biträder eller tidigare har biträtt motparten i saken
  • juristen biträder en annan klient i samma sak eller en näraliggande sak och klienterna har motstridiga intressen,
  • juristen besitter kunskap som omfattas av juristens tystnadsplikt och kan ha betydelse i saken,
  • juristen själv eller någon som är närstående till juristen har ett intresse med anknytning till saken som strider mot klientens, eller

  • det annars föreligger någon omständighet som utgör hinder för juristen att fullt ut ta tillvara klientens intressen avseende uppdraget.

• En intressekonflikt kan även föreligga om juristen biträder eller tidigare har biträtt motparten.
• Juristen är skyldig att så snart det är möjligt pröva om det föreligger någon intressekonflikt som utgör hinder att acceptera ett uppdrag. Finner juristen att hinder inte föreligger, men att det likväl föreligger någon omständighet som skulle kunna ge klienten anledning till en annan bedömning, är juristen skyldig att omgående upplysa klienten om detta. Om upplysning inte kan lämnas utan att tystnadsplikten eftersätts ska juristen avböja uppdraget.
• Om uttryckligt samtycke kan inhämtas utan att juristens tystnadsplikt eftersätts får juristen, efter att sådant samtycke inhämtats, undantagsvis acceptera ett uppdrag även om en intressekonflikt kan anses föreligga. Det förutsätter dock att omständigheterna inte är sådana att det finns anledning till tvivel på juristens förmåga att fullt ut tillvarata klientens intressen.
• Juristen ska frånträda ett uppdrag om
  • juristen på grund av laga förfall eller liknande omständighet blir förhindrad att fullfölja uppdraget,
  • klienten begär att juristen ska handla brottsligt och trots påpekande vidhåller sin begäran,
  • klienten undertrycker eller förvanskar bevis eller annars handlar svikligt och kan inte förmås till rättelse, eller
  • juristen, för att inte handla i strid med lagstigningen om åtgärder mot penningtvätt, rapporterat en klient till polisen.
• Juristen får frånträda ett uppdrag om giltigt skäl föreligger. Giltigt skäl att frånträda ett uppdrag kan vara t.ex. att:
  • klienten vid överlämnande av uppdraget medvetet undanhållit sådana omständigheter som skulle ha varit väsentliga för juristens bedömning för antagande av uppdraget,
  • klienten i orimlig grad betungar eller besvärar juristen och inte kan förmås till rättelse,
  • klinten lämnar juristen instruktioner att utföra uppdraget på ett sätt som uppenbarligen är gagnlöst eller strider mot klientens intressen och trots påpekande vidhåller dessa instruktioner,
  • klienten i väsentliga avseenden handlar i strid med juristens råd eller annars klart ger till känna att klienten förlorat förtroendet för juristen, eller
  • klienten trots påminnelse inte betalar förskott eller ersättning som juristen har rätt att fordra på grund av uppdraget.
• Om juristen vill frånträda ett uppdrag ska klienten få besked om skälen till detta. Juristen ska före frånträdandet om möjligt bereda klienten skälig tid att anlita en annan jurist. När juristen frånträder ett uppdrag ska juristen, enligt vad som stadgas i 12 kap. 18 § rättegångsbalken, bevaka klientens rätt till dess klienten har hunnit vidta åtgärder för att utföra sin talan.

ARVODE OCH REDOVISNING M.M.

• Det arvode som juristen debiterar ska vara skäligt.
• Vid bedömning av vad som är skäligt arvode för ett uppdrag får beaktas vad som har avtalats med klienten liksom uppdragets omfattning, art, svårighetsgrad och betydelse. Vidare får hänsyn tas till juristens skicklighet, arbetets resultat och andra sådana omständigheter.
• Juristen får uppbära ersättning endast i sedvanliga betalningsmedel, om det inte föreligger särskilda skäl för att uppbära ersättning i annan form. Debiterat arvode ska som utgångspunkt specificeras. Juristen är på begäran av klienten skyldig att lämna en skriftlig redogörelse för det utförda arbetet. Om juristen debiterar klienten för utlägg, ska tydligt anges vari dessa består.
• Juristen ska i anslutning till att uppdraget antas ange principerna för sin debitering samt upplysa klienten om vilka faktureringsrutiner som juristen avser att tillämpa. Arvode får debiteras genom delfaktura, a conto-faktura eller fakturering efter avslutande av uppdraget.
• Juristen får undantagsvis ingå arvodesavtal med klienten som ger rätt till en kvotdel av uppdragets resultat. Det får ske efter noggrant övervägande, som inrymmer bl.a. klientens ekonomi, klientens intressen i övrigt, förutsättningarna för framgång och andra beaktansvärda skäl.
• Ett avtal som innebär att DER tar en ekonomisk risk i utfallet av saken får inte innebära att DER:s ekonomiska egenintresse i saken blir oproportionerligt eller på annat sätt kan inverka negativt på juristens utförande av uppdraget.
• Arvode som debiteras med anledning av ett rättsligt förfarande får inte, om det inte finns särskilda skäl, överstiga vad juristen för klientens räkning har yrkat att motparten ska förpliktas utge.
• Juristen ska upplysa klienten om tillgängliga möjligheter att få uppdraget finansierat genom försäkringsskydd eller, om det är lämpligt, på annat sätt samt upplysa om villkoren för detta. Juristen ska medverka till att klientens rättigheter i detta hänseende tillvaratas. I anslutning till att juristen antar ett uppdrag där rättsskydd föreligger, ska juristen klargöra för klienten om juristen avser att avvika från den ersättningsnorm som anges i försäkringsvillkoren.
• Juristen får begära förskott för att betala utlägg för klienten. Juristen får också, om det är rimligt, begära förskott på sitt arvode. Förskott utgör klientmedel. Vid arvodesbetalning från klientmedelskonto ska faktura som redovisar betalningen samtidigt tillställas klienten.

FÖRHÅLLANDET TILL MOTPARTEN

• Juristen får inte försöka främja klientens sak genom otillbörliga åtgärder mot motparten. Otillbörliga åtgärder är bland annat
  • anmälan till myndighet om brott eller annat som saknar fog eller samband med uppdraget, liksom hot om sådan anmälan,
  • ansökan om betalningsföreläggande, konkursansökan eller betalningsanmaning före konkursansökan i fall då juristen vet att det mot fordran görs invändning som inte är uppenbart ogrundad,
  • skandalisering av motparten eller hot om sådan åtgärd,
  • spridning av osakliga anklagelser mot motparten, ombud eller vittnen, eller
  • omotiverad kontakt med utomstående eller hot om sådan åtgärd.

• Juristen får inte vilseleda motparten genom att om något faktiskt förhållande eller innehållet i en rättsregel lämna en uppgift som juristen vet är oriktig.
• Om motparten anlitar ombud, ska förhandlingar i saken föras med ombudet och meddelanden i ärendet riktas till ombudet. Det är då inte tillåtet att söka kontakt direkt med motparten, om det inte är fråga om åtgärd som lagligen måste företas mot motparten själv eller det annars av särskilda skäl framstår som nödvändigt. I sådana fall ska motpartens ombud underrättas.
• Juristen får inte utan motpartens samtycke i ett rättsligt förfarande berätta om ett av motparten framfört förlikningserbjudande. I särskilda undantagsfall får det dock ske, t.ex. om motparten har agerat oärligt.

FÖRHÅLLANDET TILL DOMSTOLAR, MYNDIGHETER M.FL.

• Som ombud eller biträde i en rättegång är juristen skyldig att iaktta vad rättegångsbalken och andra författningar föreskriver. Juristen ska sätta sig in i saken ordentligt och driva denna med sådan omsorg och på det sätt som god rättskipning kräver.
• Juristen ska verka för att rättens förelägganden följs och att förfrågningar från rättens sida besvaras utan dröjsmål.
• Juristen får inte till en domstol lämna en uppgift som juristen vet är osann och inte heller bestrida en uppgift som juristen vet är sann.
• Juristen får inte medverka till att bevis undertrycks eller förvanskas. Juristen är dock inte skyldig att förete eller åberopa bevis eller lämna uppgift som talar till klientens nackdel, om det inte finns en laglig skyldighet för juristen att göra detta.
• Juristen får inte utöva otillbörlig påverkan på ett vittne eller någon annan som åberopas i en rättegång. Juristen får ta kontakt med personen för att informera sig om vad han eller hon kan berätta.
• Juristen får inte lämna nedsättande uppgifter eller göra kränkande eller förklenande uttalanden om ett vittne eller någon annan, om det inte i den aktuella situationen ter sig försvarligt för att ta tillvara klientens intressen.
• Meddelanden som sänds till juristen i dennes verksamhet ska utan dröjsmål besvaras, om det inte av omständigheterna framgår att ett svar inte behövs. Om ett svar inte kan avges utan dröjsmål, ska mottagandet av meddelandet bekräftas och svar avges så snart det kan ske.

ACKVISITION, KOSTNADSANSVAR OCH ARKIVERING

• Juristen får inte anskaffa uppdrag på ett sätt som innebär att någons nödläge eller utsatta situation utnyttjas.
• Juristen får inte avstå viss del av arvodet till annan för att vederbörande tillför juristen uppdrag eller utfäster sig att vara verksam i sådant syfte.
• Om juristen på en klients vägnar anlitar en sakkunnig för att verkställa utredning, avge utlåtande eller annat, ska juristen om denne inte avser att ansvara för den sakkunniges arvode och kostnader, klargöra detta innan uppdraget påbörjas.
• När ett uppdrag har slutförts eller på annat sätt upphört, ska juristen utan dröjsmål till klienten lämna ut sådana handlingar som tillhör denne, om inte klienten särskilt begär att handlingar ska förvaras av juristen och denne accepterar detta.
• Juristen får inte som villkor för att lämna ut handlingar uppställa krav på att av juristen debiterat arvode eller av juristen avgiven redovisning godkänns av klienten.